SHARE
Paddlare gör bäst i att synas även på natten. Vitt ljus runtom gäller. En rejäl pannlampa gör det också lättare att hitta rätt vid landstigning.

Paddlare gör bäst i att synas även på natten. Vitt ljus runtom gäller. En rejäl pannlampa gör det också lättare att hitta rätt vid landstigning.

Horisonten kröker sig och långa öar försvinner eller flyter ihop. En kompasskurs kan vara bra även en dag med god sikt.

Horisonten kröker sig och långa öar försvinner eller flyter ihop. En kompasskurs kan vara bra även en dag med god sikt.

En karta på skön sitter i kartfodralet och kan inte passa efter terrängen lika enkelt som vid orientering på land.

En karta på skön sitter i kartfodralet och kan inte passa efter terrängen lika enkelt som vid orientering på land. 

En klotkompass som sätts fast framför sittbrunnen ger överskådlig information under färden. Fastmonterad eller flyttbar tack var gummiarmar.

En klotkompass som sätts fast framför sittbrunnen ger överskådlig information under färden. Fastmonterad eller flyttbar tack var gummiarmar. 

Navigering i kajak är inte helt enkelt. För seglare och sjövana människor tycks paddlares inställning och vokabulär vara i det närmaste hedniskt.

Terminologi som styrbord, babord, för och akter används bara av paddlare som har en seglarbakgrund. Fart- och avståndsbegrepp som distansminuter, knop och sjömil som fart och avståndsbedömning är också främmande för många paddlare, kanske främst på grund av att de ofta har en landanpassad karta som markerar distans i kilometer och meter.  

Av samma traditionstyngda anledning tenderar seglare i kajak att låta kartan ligga med norr mot fören. Vandrare och andra landkrabbor försöker passa kartan efter terrängen för att få rättvänd koll på öar och riktpunkter. I praktiken är det mest en vanesak och helt upp till dig. 

Val av karta

Om vi börjar med paddlarens behov av karta är ett mellanting mellan terrängkartan och ett sjökort ofta idealet. Flertalet paddlare är vana att navigera efter landmärken och inte sjömärken. En paddlare har också ett större behov av att veta hur terrängen ser ut på öarna än att veta djupet.

En terrängkarta (kallades förut Gröna kartan) är en ganska bra kompromiss. Skalan 1:50 000 har en noggrannhet som är fullt tillräcklig utan att du behöver byta kartblad varje dag. Utmärkt om du vill kryssa dig runt i skärgården en vecka. Två-tre blad är rimligt att hålla reda på.

 

 

Grund och grynnor är till viss del utmärkta, liksom stora farleder där den mesta båt- och färjetrafiken går. Även fyrar är utmärkta men informationen om blinkkaraktären, det vill säga i vilka intervall fyren blinkar, står inte med. Den informationen behövs egentligen bara vid nattpaddlingar och då är sjökortet en bättre hjälp.

Om du vill förlita dig på genvägar i grunda sund kan det vara bra att lyssna på en sjörapport så du vet om vattenståndet är betydligt lägre än normalt. Ibland kan inte ens en kajak klämmas sig genom och att släpa eller böra en fullpackad kajak är tungt. 

Hjälpmedel

En vanlig handhållen spegel/syftkompass är bra och fullt tillräcklig. Men en kupolkompass monterad på framdäck är enklare att hålla kursen med under paddling. Det finns även modeller som kan fästas med gummisnören och hakar i däcklinorna som fyller samma funktion som en fast monterad. Fördelen är att du kan flytta den mellan kajaker, exempelvis om du hyr.

Kompassen kan tyckas vara mest nödvändig när sikten är dålig men i praktiken kan det vara svårt att skilja på öarna även när du ser långt. Från den position du har, en meter över vattenytan, flyter land ihop. Öppningar till sund och vikar är förvillande lika på håll. Syfta in en riktning och ta ett riktmärke i god tid så sparar du mycket energi. I blåsigt väder är du troligtvis inte särskilt pigg på att paddla ett par kilometer extra för att du tog dig över fjärden till fel ställe. 

Ett bra kartfodral som kan sättas fast på däck framför sittbrunnen är ett måste, och alltid i kombination med en plastad karta. Liksom packluckorna håller kartfodralen sällan tätt i praktiken. Fäst små hakar eller karbiner i de ofta förekommande D-ringarna, en bra lösning på flexibelt kartfäste. Passa dig för att fästa kartfodralet över sittbrunnen. Om du går runt och ska ta dig ut kan det blir knöligt att få tag i stroppen som du rycker loss kapellet med. 

 

Paddla med GPS

Ett hjälpmedel som blir allt vanligare, och som fått sitt stora genombrott på sjön, är GPS:en. Global Positioning System står förkortningen för men GPS är i dagligt tal synonymt med apparaten som tar in och tolkar satelliternas läge för att få fram en exakt position. Med hjälp av koordinatsystem, det rutnät som jorden delas in i, kan din position prickas in på en analog eller digital karta. På det sättet är GPS ett överlägset exakt instrument för orientering, oavsett om det är dimma eller mörker vet du exakt, på ett par meter när, var du befinner dig. 

De senaste åren har minneskapaciteten i GPS:erna ökat. Även om man måste vara lite teknikintresserad för att använda GPS på rätt sätt är det ett hjälpmedel som många uppskattar. Bättre gränssnitt i nya GPS:er gör att de är enklare att använda och tolka för användaren, även om man är ovan. Flera och större digitala kartor med mer detaljer kan användas och med större skärmar är det lättare att få översikt, även om det inte är så lätt.

Nackdelen med GPS är att det är svårt med översikten på ett större område. Det går förstås att zooma in och ut för detaljer eller översikt men en display på fem gånger åtta centimeter kan aldrig mäta sig med ett kartblad.

En touchscreen funkar bra så länge man inte har paddelhandskar. Många paddlare använder den som en trygghet, den finns med men används inte aktivt för navigering om det inte blir dåligt väder.

 

En GPS ritar upp den sträcka du paddlar och talar om hur fort det går, hur långt du har paddlat och i vilken riktning en punkt du valt ligger, samt hur långt det är kvar. Exempelvis till nästa tältplats, en hamn eller ett sund du ska pricka in i dimman. Genom att programmera in flera navigeringspunkter och platser i din GPS hemma vid datorn är det sedan enkelt att få riktningsangivelser till vald plats under färden.

Kunskaper i navigering med karta och kompass är alltid ett grundkrav, och dessa måste alltid följa med. Se GPS:en som en kul och användbar pryl, men förlita dig inte blint bara på den. Kartan, inplastad eller vattentålig på andra vis, ska alltid med!

Navigera i mörker

Mörkerpaddling kräver goda kunskaper i navigering till sjöss. Dels är det svårt att rent visuellt hitta rätt. Grund och hinder dyker upp ur.

Nu är det också dags att lära sig vad fyrarnas ljus kan berätta. Alla fyrar i ett område har olika karaktär på blinkandet. Det innebär att du med information om hur en viss fyr blinkar kan avgöra vilken fyr det är du ser. Och var du befinner dig i förhållande till fyren, beroende på om du ser vitt, grönt eller rött ljus. 

En navigationsexamen är aldrig fel på sjön. Då förstår du också hur andra båtägare tänker och vad sjömärken betyder. Dessutom är andra båtar en större fara på natten än på dagen. En kajak ska även den ha lanterna när det är mörkt, men båtar under sju meter är undantagna från kravet på olika färger. Vitt ljus i alla riktningar räcker. Var beredd på att hålla dig undan och undvik farleder. 

Eller paddla längst upp i Bottenviken i juni, då är mörker inget problem – det existerar inte.

En trevlig mjukstart på nattpaddlingar är kortare turer i månsken. En fantastisk upplevelse som ofta skapar en kontemplativ stämning och uppskattas av alla jag paddlat med. 

ARTICLE CREATORS
Writer
Outdoor, Skiing
Håkan Wike är frilansjournalist och fotograf med många år i branschen. Han har varit redaktör på restaurangtidningen Bon Appetit och arbetat som chefredaktör på Utemagasinet, Sveriges ledande friluftsmagasin.
read more
MORE FROM Outdoor & Health