SHARE
Som fullvuxen mäter valhajen runt hela 10 meter och är därmed världens största fisk. Foto: Alain Berger

Som fullvuxen mäter valhajen runt hela 10 meter och är därmed världens största fisk. Foto: Alain Berger

Moçambique – under ytan

Moçambique är vida känt för sina pudervita sandstränder och tropiska skärgårdar. Landets riktiga juveler döljer sig dock under havsytan. Här kan du simma med Indiska oceanens största jättar vid några av världens bäst bevarade korallrev. Men om inget görs för att stoppa utfiskningen och klimatförändringarna kan allt vara borta inom några år.

Södra Moçambiques kust kantas av vita sanddynor och vildvuxen vegetation. Foto: Teresa Cotrim

Södra Moçambiques kust kantas av vita sanddynor och vildvuxen vegetation. Foto: Teresa Cotrim

 —Är ni redo? Hugg i!
På vår guides kommando tar vi alla ett stadigt grepp om den röda gummiflottens sidohandtag. Någon brygga finns inte här i den lilla fiskebyn Tofo i Moçambique. Med hjälp av en traktor får vi istället släpa vår skuta ut i de vilda bränningarna. Vågorna sköljer över oss och det blir snabbt klurigt för de mer kortvuxna passagerarna att hålla huvudet ovanför ytan.

 —Okej, alla upp i båten! vrålar guiden.

Vi slänger oss ograciöst upp på flotten med pumpande adrenalin medan kapten styr i rasande fart för att komma iväg innan nästa våg slår till.

Ute till havs är vattnet nära spegelblankt. Moçambiques ödsliga kust, med sina böljande sanddynor och vildvuxna vegetation, susar förbi på styrbord sida. Vi befinner oss på en ocean safari i Moçambiquekanalen, sundet som skiljer ön Madagaskar från fastlandet Afrika. Med blicken fixerad vid ytan spanar vi alla febrilt efter skuggor i djupet. Solstrålarna penetrerar ända ner till sandbotten. Någonstans där nere gömmer sig världens största fisk.

Sina pudervita sandstränder till trots är tropiska Moçambique på Afrikas sydostkust långt ifrån ett paradis. Landet var en portugisisk koloni i nära 500 år. De vann sitt självstyre först 1975 efter ett långt och blodigt självständighetskrig, tätt följt av ett lika långt och blodigt inbördeskrig. När de väl öppnade portarna för omvärlden igen i början av 90-talet var det ett sargat och utarmat rike som återstod.

Sakta men säkert började turisterna att återvända. Merparten av de vilda djuren hade strukit med under kriget, och det skulle ta år innan nationalparkerna återhämtat sig så pass att de kunde erbjuda safaris igen. Istället flockades folk till stränderna. Till skillnad från fastlandet hade reven längs Moçambiques 247 mil lång kust legat orörda sedan 60-talet och den spirande turistindustrin insåg snart värdet i vad som skulle visa sig vara ett av världens mest levande hav.

Moçambiquekanalens näringsrika vatten är hem till Indiska oceanens största jättar, inklusive flera utrotningshotade arter. Knölvalar, jättemantor, djävulsrockor, hajar, dugonger, sköldpaddor och delfiner tillhör några av de mest eftertraktade sevärdheterna. Men det största dragplåstret är chansen att få simma med valhaj – världens största fisk.

Som fullvuxen mäter valhajen runt hela tio meter. Men till skillnad från sina köttätande kusiner nöjer sig den här blide bjässen med att filtrera plankton, därav namnet. Och då den tenderar att dinera precis vid ytan är valhajen hyfsat lätt att få syn på från båten.

 —Titta! ropar en av passagerarna.

Samtliga blickar riktas mot horisonten. En väldig kropp häver sig upp ur havet ett hundratal meter bort. En knölval. Det imponerande djuret landar med ett magnifikt plask. Den är inte ensam. Fler valar bryter lekfullt ytan i dess kölvatten.

Det är juli månad, början på knölvalarnas årliga migration från Antarktis till östra Afrikas varma vatten, där de föder sina små. Fram till och med oktober kan du se dem nästan dagligen längs Moçambiques kust.

En liten stjärtfena viftar plötsligt i luften, bara ett par meter från vår flotte.

 —­En nyfödd kalv, förklarar vår guide. Max ett par veckor gammal.

Simstilen ser lite tafatt ut. Med sin vita mage i vädret närmar sig kalven oss valhänt på rygg innan den slutligen vaggar till och hamnar på rätt köl igen, till åskådarnas förtjusta jubel. Vi fumlar ivrigt med simfötter och snorkel. Men guiden sätter snabbt stopp för det roliga. Mamma val är någonstans i närheten – bäst att hålla sig på säkert avstånd. Vi återgår till att spana efter skuggor i djupet.

För bara några år sedan var det inte ovanligt att få se ett 50-tal valhajar frossa plankton tillsammans precis vid ytan, särskilt utanför Inhambane-provinsen där Tofo ligger. Men för varje år siktas allt färre djur. Enligt miljövårdsstiftelsen Marine Megafauna Foundation har den globala valhajspopulationen mer än halverats de senaste 75 åren. I Moçambique har observationerna av både valhaj och jättemanta reducerats med hela 90 procent.

 —Vi har haft en rekordstor minskning de senaste tio åren, säger MMF:s grundare Andrea Marshall på telefon. Det har varit fruktansvärt att se.

När Andrea kom till Moçambique från USA som 22-årig biologistudent för dryga 16 år sedan hade landet ännu inte återhämtat sig efter åratal av oroligheter. Men ryktet om den fenomenala dykningen där ute i obygden gick inte att motstå. Någon vidare infrastruktur var det inte att tala om, och det tog dagar att bila upp från Sydafrika till Inhambane. Det var mödan värt.

 —Jag har aldrig sett något liknande någon annanstans i världen, berättar Andrea. Vi såg i snitt 20–30 jättemantor vid varje dyk, och ett tiotal valhajar på vägen ut, utan att ens behöva leta efter dem. Vi var rädda att vi skulle råka köra över dem med båten, så många var de. De täckte havet som höstlöv.

Men så i mitten av 2000-talet hände något. Nya fiskemetoder från Kina infördes och lokala fiskare, som tidigare använt spjut och spön, gick plötsligt över till nät och dynamit. Detta, i kombination med klimatförändringar, slog hårt mot Moçambiques unika undervattensvärld.

 —Det var runt 2008 som vi först började märka av att något inte stod rätt till, säger Andrea. Därefter har populationen stadigt minskat. Idag måste vi aktivt leta efter både valhaj och jättemanta, och folk blir helt lyriska om de lyckas se ett enda djur.

Marine Megafauna Foundation, som har sitt huvudkontor i Tofo, har jobbat outtröttligt för ökad medvetenhet hos lokalbefolkningen samt för att skapa alternativa försörjningsmöjligheter till fisket inom bland annat jordbruk och ekoturism. Turistindustrin har visat sig vara särskilt värdefull, särskilt i Inhambane-provinsen.

 —Före detta fiskare som gått över till turism vill ju inte riskera sin inkomst och gör därför allt de kan för skydda djuren de visar upp, säger Andrea. Men samtidigt är det ju inte hållbart om alla går över till turismen heller. I dagsläget är det inte ens möjligt, då de flesta av de små fiskesamhällena längs Moçambiques långa kust helt saknar infrastruktur. Där krävs det att regeringen tar sitt ansvar.

Men på nationell nivå går det trögt. Moçambique räknas som ett av världens allra fattigaste länder och miljövård ligger knappast högst upp på prioriteringslistan.

 —Det är svårt att få till några större förändringar utan påtryckningar uppifrån, och Moçambiques regering har till skillnad från exempelvis Indonesien och Ecuador vägrat att fridlysa varken valhaj eller jättemanta, förklarar Andrea. Jag har lobbat för det här i 13 år nu och det går sakta framåt, men jag är rädd att när de väl inser värdet i att bevara dessa djur så kommer det att vara försent.

Den dagen är ännu inte kommen, som tur är. Efter nära en timmes letande i den röda gummiflotten får vi äntligen syn på den där stora, mörka skuggan under ytan. Alla vet vad som gäller – arrangören Peri-Peri Divers har en strikt uppförandekod om vad man får och inte får göra när man badar med havets invånare. Rör ej, håll dig på minst tre meters avstånd, fota utan blixt, och simma inte i vägen.

Trots ivern anstränger vi oss för att lugnt glida ner i vattnet bredvid valhajen. Den magnifika fisken, med sitt vitprickiga skinn, sin breda mun och enorma ryggfena, verkar inte störas av vår närvaro. Den simmar lugnt och tålmodigt fram medan vi kämpar för att hålla takten utan att simma in i varandra. Av och till öppnar jättehajen sitt enorma gap för att sila lite plankton. Då känns det rätt bra att ha de där tre metrarna till godo.

 

Moçambiques 3 bästa dykdestinationer

Inhambane

En provins i sydöstra Mocambique. Hit åker du för att se jättarna – valhaj, jättemanta och knölval. Bästa platserna för sportdykning och ocean safaris är utanför kustsamhällena Tofo, Zavala och Vilankulo. Tofo, en avslappnad liten fiskeby poppis bland backpackers, surfare och dykare, utgörs av en samling skjul, små hotell och enkla restauranger längs en stor, vit sandstrand. Här finns varken asfalterade vägar eller några officiella byggnader, men flera dykoperatörer som tar dig ut till de närliggande reven för ett rimligt pris. Vilankulo är något större och mindre charmigt, mer som en vanlig stad. Här bor du bara om du inte har råd att hänga på något av lyxresorten ute i den sagolikt vackra Bazaruto-arkipelagen. Vilankulo har flera företag som arrangerar seglingar i skärgården, men endast en dykoperatör. Two Mile Reef är den mest populära dykdestinationen, men de bästa reven ligger längre ut. Här finns även chans att få se den utrotningshotade dugongen!

Ponta do Ouro

Ett isolerat samhälle i södra Mocambique, precis vid gränsen till Sydafrika. Hit vallfärdar sydafrikanerna när de har vinterlov, så boka i förväg om du planerar att resa i juli­–augusti. Utöver de vackra sandstränderna och djuphavsfisket är Ponta do Ouro särskilt känt för sina många delfiner. Här finns även en hel del haj. Vägarna till Ponta do Ouro är inte asfalterade – enda sättet att ta sig dit är med fyrhjulsdrivet fordon som kan hantera djup sand.

Quirimbas nationalpark

Ett skyddat område på Moçambiques avlägsna nordostkust, nära staden Pemba. Varmare och mer tropiskt än landets södra del. Chansen att få se större fauna är ganska liten här, men dykningen i det kristallklara vattnet längs de färgglada korallreven är en upplevelse i sig. Om du har tur kan du få se dugong. Den romantiska och luxuösa övärlden med sina kritvita stränder påminner lite om Maldiverna och är särskilt populär bland par och rika knösar. Tyvärr är det inte helt lätt att ta sig upp till Quirimbas, något som kostar både tid och pengar.

 

Ta ditt ansvar som turist

– Välj rätt arrangör. Gör din research och välj bara arrangörer med gott rykte. Om de dåliga arrangörerna inte får några kunder har de inget annat val än att skärpa sig för att hålla affärsverksamheten igång.

– Anlita lokalbefolkningen. De flesta hotell, restauranger och arrangörer i Moçambiques ägs traditionellt av västerlänningar. Men om du vill stötta lokalbefolkningen, den lokala ekonomin och därigenom värna om miljön, välj istället en lokalt driven arrangör, eller åtminstone en som anställer lokala guider och dive masters, så länge de håller måttet.

– Följ uppförandekoden. Rör ej djuren, håll dig på minst tre meters avstånd, fota utan blixt, och simma inte i vägen.

 

Fakta – Moçambique

Den tropiska republiken Moçambique ligger i sydöstra Afrika. Landet gränsar i söder och väster till Sydafrika, Swaziland och Zimbabwe, i nordväst till Zambia och i norr till Malawi och Tanzania, medan den 247 mil långa östkusten vetter mot Indiska oceanen. Huvudstaden är Maputo, och det officiella språket portugisiska. Moçambique var en portugisisk koloni i nära 500 år fram till 1975, vilket avspeglas i språket, maten och arkitekturen. Befolkningen består av flera olika bantutalande folk som till största del ägnar sig åt jordbruk. Moçambique, som räknas till ett av världens fattigaste länder, utarmades av ett självständighetskrig 1964–1974, följt av ett brutalt inbördeskrig 1977–1992. För närvarande råder stabilitet.

Valuta
Mozambique New Metical (MZN). En metical » 0,14 kr

Visum
30-dagarsvisum erhålles vid ankomst till landet, men för att undvika eventuellt krångel rekommenderas att ansöka om visum i förväg vid Moçambiques ambassad i Stockholm.

Prisnivå
Dyrt! Nästan allt måste importeras, och turister får ofta pröjsa ”västerländska priser för afrikansk standard”. Räkna med att betala minst 500 kr/natt för ett hyfsat hotellrum, och det tredubbla för något bättre. Lyxhotellen ute i skärgårdarna ligger på hela 8000 kr/natt. Du betalar cirka 50 kr för en varmrätt och 15 kr för en öl. Ett fun dive eller en ocean safari hamnar på runt 400 kr.

Säsong
Moçambiques torrperiod är april–september och regnperioden är oktober–mars. Bästa tid för sol och bad är september–oktober, då temperaturen hovrar runt 30 grader. Valhaj och jättemanta kan ses året runt, men chansen är störst september–februari i Tofo och oktober–april i Bazaruto-arkipelagen. Bästa tid för valskådning är juli–oktober. Undvik januari–februari om du vill slippa cykloner.

Säkerhet
Moçambique är säkrare än grannlandet Sydafrika, men tänk smart och spring helst inte omkring ensam på kvällen, särskilt inte i Maputo. Se även till att plasta in ditt incheckade bagage om du ska resa via Johannesburg och/eller Maputo, då stöld på dessa flygplatser förekommer frekvent.

Vaccinationer
Du bör vaccinera dig mot gula febern, polio, stelkramp, difteri samt hepatit A och B innan avresa. Malaria är vanligt förekommande, så malariatabletter rekommenderas starkt.

Resa dit
Qatar Airways och South African Airways flyger från Stockholm till Moçambiques huvudstad Maputo för runt 10 000 kr. Räkna med två mellanlandningar. Flygtid omkring 20 timmar.

Resa runt
Den lokala bussen från Maputo till Tofo kostar bara dryga hundralappen, men den 10 timmar långa resan är minst sagt obekväm. Samma resa med inrikesflyget LAM tar endast en timma, men kostar runt 1000 kr. Det finns även möjlighet att åka taxi för ungefär samma pris, vilket blir billigare ju fler ni är.

Bo och äta
– Casa na Praia, Tofo (casanapraiatofo.com). Trevliga, bungalowliknande hotellrum precis på stranden. Bättre läge än så här blir det inte. Bra mat och gratis (om än långsamt) wifi på restaurangen. Runt 1300 kr/natt inklusive frukost för två personer.
– Mozambeat Motel, Tofo (mozambeatmotel.com). Fantastiskt charmiga bungalows i en lummig trädgård en kvarts promenad från stranden. Bra mat, skön musik, gratis (men segt) wifi, filmkvällar och pool. Undvik dock att bo här eller på ett närliggande hotell på fredagar om du vill slippa ravepartyn som pågår till klockan sju på morgonen. Runt 500 kr/natt för en bungalow.
– Branko’s Bar, Tofo. Ett litet hål i väggen i Tofos lilla centrum som serverar pinfärska skaldjur på heta stenar samt urgod pizza. Missa inte!
– Azura Benguerra, Vilankulos (azura-retreats.com). Vill du bo mitt ute i undersköna Bazaruto-arkipelagen finns endast en handfull lyxresort att välja mellan, och Azura Benguerra är ett av de mest exklusiva. En helikopter tar dig från flygplatsen till din privata strandvilla med egen pool och butler för dryga 6000 kr/natt/person. Lyxigare än så här blir det inte. Hotellet har även privat dykoperatör, för dig som vill dyka och snorkla vid närliggande Two Mile Reef.
– Dolphin Dhow Safaris, Vilankulo (dolphindhowsafari.com). Backpackers får nöja sig med att husera i kuststaden Vilankulo och åka på dagsutflykter till Bazaruto-arkipelagen. Dolphin Dhow Safaris erbjuder billigt och bra boende rätt på stranden för cirka 550 kr/natt, samt segling i skärgården med traditionell dhow för ungefär lika mycket.

Missa gärna!
Fatima’s Backpackers i Maputo och Tofo. Ett sunkigt vandrarhem med taskig service och dålig valuta för pengarna.

Missa inte!
Att be Andrea Marshall på Marine Megafauna Foundation om ett privatdyk i Bazaruto-arkipelagen.

Mer info:
visitmozambique.net, tofoinfo.com, marinemegafaunafoundation.org

Knölvalarnas årliga migration från Antarktis till östra Afrikas varma vatten pågår mellan juli och oktober.

Knölvalarnas årliga migration från Antarktis till östra Afrikas varma vatten pågår mellan juli och oktober.

Biologen Andrea Marshall, eller the Manta Queen som hon kallas, var först i världen med att doktorera på jättemantan. Foto: Marine Megafauna Foundation

Biologen Andrea Marshall, eller the Manta Queen som hon kallas, var först i världen med att doktorera på jättemantan. Foto: Marine Megafauna Foundation

Glöm stora dykbåtar. I Moçambique är det små, röda gummiflottar som gäller. Foto: Scott Humphreys

Glöm stora dykbåtar. I Moçambique är det små, röda gummiflottar som gäller. Foto: Scott Humphreys

Centrum i charmiga fiskebyn Tofo utgörs av en sandig huvudgata och en livlig marknad. Foto: Emeli Emanuelson

Centrum i charmiga fiskebyn Tofo utgörs av en sandig huvudgata och en livlig marknad. Foto: Emeli Emanuelson

Bazaruto-arkipelagen är känd för sitt kristallklara vatten och sina kritvita stränder. Foto: Emeli Emanuelson

Bazaruto-arkipelagen är känd för sitt kristallklara vatten och sina kritvita stränder. Foto: Emeli Emanuelson

ARTICLE CREATORS
Writer
Outdoor & Health, Women's Lifestyle
Emeli Emanuelson arbetar som frilansjournalist i Los Angeles och är specialiserad inom resa, friluftsliv, träning och hälsa. 
read more
LATEST
MOST LIKED