SHARE
  

  

Wales lockar & drar

Den walesiska golfens öde är att vara lite förbisedd, bortglömd och dessutom otursförföljd — helt obefogat i vissa avseenden.

  

  

  

  

Det är inte sällan där drömmar kläs i ord som ibland  får bärande vingar. Den heter Ty Coch Inn och ligger vid den där lilla strandremsan, på vänster sida, alldeles vid foten av den lilla väg som ringlar sig ned från banan från det 16:e hålet.

Puben anses vara en av de 10 bästa ”strandbarerna”  i världen, enligt  den av namnet att döma kanske inte helt trovärdiga sajten Cheap Flights. Men just här har de rätt. Folk flockas på puben trots att man får gå 20 minuter för att komma dit. Det finns inga vägar till byn Porthdinllaen. Inga som man får köra på, om man är turist. Man får gå över golfbanan eller längs stranden för att svepa en pint här. 

Och gör man det, då kan man i fantasin resa tillbaka till 1890-talet då några män tyckte att man skulle använda den där halvön bakom puben till något vettigt. En golfbana, alltså. 

"Det blev en bana där man kan se havet från alla hål"

Vi befinner oss i Wales, i den norra delen. Banan heter Nefyn & District Golf Club är inte golfgeografiskt allmängods. Vilket är rätt märkligt. Och antalet hål är också märkligt till sitt antal: 24. De ursprungliga hålen är 1-10. Sedan kan man välja att spela två olika 8-hålsslingor som avslutning. Den ena slingan kallas New, den andra Old. Hur man får ihop det där i tidsbokningen orkar vi inte tänka på. 

 

Banan ligger på halvön Llyn Peninsula, bara två och en halv timmes bilresa sydväst om Liverpool.

Det är en bana vars läge är dess allt överskuggande dygd. Banan i sig har beskrivits som både ”komisk” och "bisarr”. Men sådant klagar vi ju inte över när det handlar om till exempel Cruden Bay i Skottland och de mer otyglade linbanorna i västra Irland. 

Tvärtom. Det lockar och drar.

Men det verkar vara den walesiska golfens öde – att vara förbisedd, lite bortglömd och dessutom otursförföljd.

The Open Championship har aldrig spelats i Wales. Ingen walesare har för övrigt vunnit den tävlingen, inte ens i tävlingens tidiga år. Och när Wales och Celtic Manor arrangerade Ryder Cup 2010 på banan som byggts för just detta tillfälle, Twenty Ten Course, föll på bara ett par dagar hälften av allt det regn som årligen drabbar den här trakten. Det var dålig tajming. 

Regnet överskuggade det mesta, och de historier som alltid uppstår i samband med dessa matcher alstrades dessvärre också av nederbörden: Vi minns ju alla att det regnade så till den mildra grad att amerikanernas regnställ från Sun Mountain inte höll måttet. Vilket förklarades med att kaptenen Corey Pavins fru broderat spelarnas namn på ryggen. De amerikanska spelarna fick köpa europeiska Pro Quip-ställ i souvenirtältet. 

Matchen spelades klart på måndagen – det var första gången det hände i Ryder Cups historia. Men efter allt regn kom dimman och starten blev försenad när spelkarna inte kunde se flaggorna de skulle spela in mot.

Efteråt försökte sig någon på att påstå att matchen var ”the greatest ever”. 

Bifallet var svävande, även om avslutningen i strålande sol var bättre än en BBC-thriller. Slutet var dock lyckligt ur europeiskt perspektiv.

Låt oss bara inflika här att Wales är bättre än sitt rykte. För den som söker det genuina, det oförstörda och som inte vill trampa samma stigar som alla andra, finns det ytterst goda skäl att förlägga några golfdagar i Wales – om du nu funderar på att besöka Storbrittanien. 

Wales har 200 golfbanor på en yta som är två tredjedelar av Småland. 

De första dök upp under 1880-talet. Vilken klubb som var allra först tvistas det förstås om, här som på andra ställen. Ingen förnekar att Pontnewydd i Monmouthshire faktiskt var den första banan. Där spelade man golf 1875, men banan ses lite över axeln eftersom den var kort.

 

Royal Porthcawl, som du ser på det här uppslaget, är i alla fall en av Wales allra äldsta. Alla tidiga banor var förstås linksbanor, byggda på svårutnyttjad mark som ansågs värdelös. Porthcawl växte fram till en av de mer meriterade banorna i Wales. Här har flera stora tävlingar spelats.

The Amateur Championship vid sex tillällen, the Walker Cup 1995, Curtis Cup 1964, British Masters 1961 och Welsh Golf Classic på 1980-talet. I år står banan  värd för Senior Open Championship.

2002 kom 30 000 golfare till Wales. I kölvattnet av Ryder Cup var det 200 000 varav 76 000 från USA. De flesta som varit där upplever att de haft kul: Att golfen varit mer som ett äventyr i dramatisk topografi med får, hästar och kor som strövar fritt över spelytor som bara undantagsvis erbjuder slag från en jämn spelyta. I gradantal räknat, alltså. Banorna böljar precis som vågorna på havet intill.

Och 76 000 amerikaner till trots – golfen i Wales har inte alls seglat i väg prismässigt som greenfeen i övriga Storbritannien.    

  

  

  

  

ARTICLE CREATORS
Editor, Writer
Golf
Tommy har varit verksam som journalist sedan 1985. Av 30 yrkesverksamma år i Stockholm har jag arbetat 22 som chefredaktör för olika tidningar varav 15 år som chefredaktör för Golf Digest.
read more
LATEST
MOST LIKED