Kyla möter värme. Skidåkning med vulkanutbrott som fond.  

Kyla möter värme. Skidåkning med vulkanutbrott som fond.
 

Kamtjatka – halvön av eld och is

Fotografen Frederik Schenholm och skidåkaren Oscar Hübinette reste till Kamtjatka med målet att gå på skidtur med vulkanutbrott som fond. Det blev ett äventyr som bjöd på lava, cykloner och isolerad väntan på räddning.

Petropavlovsk-Kamchatsky består till stor del av slitna betongbyggnader, men har trots det en häftig charm.

Petropavlovsk-Kamchatsky består till stor del av slitna betongbyggnader, men har trots det en häftig charm.

Vi sitter i en stor orange-blå rysk transporthelikopter av typen MI8. Vid horisonten ligger den aktiva vulkanen Tolbatjik med sin vita ångplym som stiger rakt upp i himlen. Under oss breder ett alpint vulkanlandskap ut sig med vit snö, svart aska och rödlysande lavafloder som ringlar sig nedför en av halvöns tjugonio aktiva vulkaner. Hänförande vackert och farligt.

Vi flyger österut med öppna fönsterrutor i helikoptern och känner det kalla vinddraget och hör rotorbladens öronbedövande dån. Efter en dryg vecka på den ryska vulkanhalvön Kamtjatka – stor som Nya Zeeland – med off pist-skidåkning och enklare toppturer kring skidorten Moroznaya, middagar med king crab och lokal vodka, samt betongstads-häng i Yelizovo och Petropavlovsk, verkar äventyret med riktig vulkanskidåkning som vi har kommit för att uppleva äntligen ta fart.

 

Vi landar vid foten av Tolbatjik som reser sig 3 682 meter över havet. Packar ur all utrustning där vi tänker slå upp vårt basläger. Tältlägret består av oss två svenska skidåkare som åker på egen hand och den ryske guiden Alexander ”Sasha” Bichenko, som arbetar som ansvarig för Tolbatjik-parken, med sina tre klienter. Sasha gå-springer bort mot lavaflödet som finns ett par hundra meter från helikopterns landningsplats. Vi följer efter.

Rödorange rinner lavan i en flod av smält sten. Luften dallrar av värmen, det bränner i ansiktet, osar svavel och luktar lite fis. Sasha har med sig ett järnspett och sticker ned det i det röda flödet och fiskar upp en klump lava, som om om det vore en klick honung. Med spettet i axelhöjd och lavaklicken framför sig stegar han bort mot en vanlig fast sten och smetar av lavan. Han trycker ner ett mynt. Väntar några minuter. Lavaklicken stelnar i den ryska vinterkylan. Han petar ur myntet. Kvar sitter en sten med ett avgjutet mynt mitt i. Han ler mot oss.

Under tiden som Sasha har jobbat med sin mynt-avgjutning har hans kängor hunnit börja smälta av värmen, så även klienternas. Sasha vänder sig mot oss och ler ännu mer – ett smittsamt barnsligt leende. Det är svårt att förstå att denna femtioåriga man bestigit Mount Everest.

Ett mer näraliggande berg som han har bestigit är 4 750 meter höga Kljutjevskaja sopka – den högsta av Kamtjatkas 160 vulkaner. När han var på toppen fick vulkanen ett mindre utbrott. Sasha träffades av stenregnet och slog ut några tänder. När han berättar historien för oss så bara skrattar han.

När kvällen faller över vulkanlandskapet går vi upp mot Tolbatjiks aktiva krater. Med mörkret har det pågående utbrottets färger kommit fram – rött, orange och olika nyanser däremellan. Vi står tysta i den ryska begynnande natten medan det brummar av all magma som trycker sig upp genom käglan inuti berget. När den smälta stenen sprutar ur kratern övergår den geologiskt sett till lava och denna letar sig nedför berget som röda blodådror. Det är rå naturupplevelse. En skapelseprocess. Smält sten. Värme. Helvetet. Jordens innandöme. Vi tittar inte genom en TV-skärm. Vi är i Kamtjatka i nordöstra Asiens hörn långt hemifrån.

Den finns en historia av upptäcktsresande på Kamtjatka-halvön långt före vår resa. Vladimir Vasilyevich Atlasov var en fattig bondson från västra Ryssland som tillsammans med sina sibiriska kosacker krigade och utforskade halvön i slutet av 1600-talet. För sin erövring av Kamtjatka blev Atlasov år 1707 utsedd till guvernör över halvön. År 1740 åkte den danske upptäcktsresanden Vitus Bering till halvön på uppdrag av ryska flottan och grundlade staden Petropavlovsk. Efter andra världskriget blev Kamtjatka en sluten militär zon. När Berlinmuren och sedermera Sovjetunionen brakade samman i slutet av 1980-talet öppnades Kamtjatka för inhemska turister, och sedan början av 1990-talet är både också utlänningar med giltiga visum välkomna. Numer kommer det årligen knappt tjugotusen turister i princip alltid i regi av någon lokal turistbyrå.

 

Vår egen resa är av ett annat slag. Vi hade ingen budget som passade organiserad heliski, vi ville inte fiska någon av Kamtjatkas otaliga arter av lax eller träffa brunbjörnar. Efter att ha sett Kamtjatka-avsnittet i naturserien ”Det vilda Ryssland” som visade snötäckta vulkaner och magiskt vackra omgivningar bestämde vi oss – vi skulle dit! Bo i tält och göra skidturer nära vulkanerna. Resan skulle vara i Do It Yourself-andan. Detta innebar att vår resa startade med en mängd förberedelser. Informationssökningen var svår – det slutade med att vi översatte ryska turistsidor med hjälp av google-translate. Att söka visum på egen hand till Kamtjatka är en hel historia i sig självt.

Vi vaknar i våra tält och allt slit med förberedelser inför vår resa in i Kamtjatkas vintriga vulkanlandskap är som bortblåst ur minnet. Den här ryska marsnatten har varit kall – ner mot minus trettio grader celsius. Men att sova var inga problem. Dubbla sovsäckar, underställ och mössa löste utmaningen. Vi börjar med att fixa frukost och inser att vi har ett par problem – pjäxornas hårda ytterskal i plast är nedkylda och stenhårda, samt att våra dricksvattenflaskor är isfyllda. Vi grabbar tag i skidpjäxor och Nalgene-flaskorna och lägger dem i närheten av lavafloden. Pjäxorna värms upp och blir lagom varma så att fötterna lätt glider i och flaskornas innehåll utgörs av lavasmält vatten.

Därefter gör vi precis det som vi kom för att göra – går på skidtur. Vi sätter kurs mot Tolbatjiks ståtliga topp. Snöns färg skiftar från vit till svart. Den nyfallna askan skapar förunderliga mönster. Vi går lätt på skidorna så att vi inte sliter onödigt mycket på stighudarna. Aska är som finkornigt krossat glas och sliter fort på utrustningen. Vulkanen frustar konstant bakom oss. Tyvärr draperar låga moln vulkanen och vi kommer inte så högt. Vi retirerar och återvänder först när mörkret nalkas. Det blir kvällsskidåkning med ett färgsprakande vulkanutbrott som fond istället. Vårt sökande efter Kamtjatkas kombination av vild natur, snö och eldsprutande berg verkar ha lönat sig. Vi går och lägger oss i våra tält och det är början på helvetet i Kamtjatka.

 

Det börjar blåsa kraftigt under natten. Tidigt på morgonen slår en cyklon till. Tältpinnarna knäcks och vårt iglooformade skydd är inte längre så iglooformat. Vi försöker rädda det som är kvar men ger upp och knör in oss i varsitt av de kvarvarande två tälten. Nu sover vi tätt tillsammans med Sasha och hans tre klienter och hör den vilda Kamtjatka-vinden ryta utanför och likt en k-pist peppra tältduken med vulkangrus och -sand.   

När vi vaknar nästa dag har vinden lagt sig. Ikväll är det tänkt att vi ska hämtas upp av helikoptern. Via satellittelefon får vi reda på att ett nytt oväder är på väg in under kommande natt. Helikoptern som skall hämta oss kan inte lyfta. Hur sjutton klarar vi en till cyklonnatt i trettio minusgrader? Vi bestämmer oss för att bryta baslägret och retirera till Tolud-stugan som ligger en dryg mil längre ned på berget. Stugan används av ryska geologer som studerar vulkanerna i närheten.

När vi kommer ner till Tolud-stugan är vi tacksamma över att vi inte gick fel i den iskalla blåsten som tilltagit mer och mer. Inne i stugmörkret sitter fyra ryska geologer runt ett slitet träbord och hälsar oss välkomna.

 

– Vodka?, säger en av dem.

Det värmer fint efter ovädret. Men har en bitter eftersmak. Det blir nämligen startskottet på en tio dagar lång isolering i stugan, sovandes på hårt och kallt trägolv, sinande matförråd, kortspelande, misströstande och grundläggande lektioner i ryska. Vi kan i stort sett inte lämna stugan för att göra några skidturer – helikoptern kan komma vilken dag som helst, och är vi inte där då lyfter den utan oss.

De tänkta tre nätterna blir fjorton vid Tolbatjik. På lunchen sista dagen i mars 2013 hörs en helikopterrotor långt borta. Hörselhallucinationer? Men sedan kommer den. Landar. Vi rusar dit och slänger in alla grejer, rotorn står på. Vi sitter i  en stor rysk transporthelikopter av typen MI8 och bakom oss ligger vulkanen Tolbatjik med sin vita ångplym. Under oss breder det alpina vulkanlandskap ut sig – hänförande vackert och farligt.  

Berättat för och skrivet av Anders Wingqvist

 

Fakta

Vulkaner 160, varav 29 aktiva.

Yta 270 000 kvadratkilometer och i storlek med amerikanska delstaten Colorado. Om Kamtjatka hade varit ett eget land hade halvön knipit 75:e platsen i världen sett till yta, tätt följt av Nya Zeeland.

Ta sig dit Internationellt flyg till Moskvas flygplats Sheremetyevo och sedan inrikesflyg i nio timmar med Aeroflot, Siberia (S7) eller Transaero Airlines till Petropavlovsk- Kamchatsky Airport (PKC) som ligger vid staden Yelizovo.

Visum Det är lite knepigt att söka visum till Ryssland. Du måste ha detta: pass i original, göra en visumansökan via konsulatet för Rysslands utrikesdepartement   (visa.kdmid.ru), skaffa dig de rätta turistdokumenten (rese-voucher och turistbekräftelse) utfärdad av en auktoriserad rysk resebyrå eller inbjudan från ett ryskt affärsföretag eller organisation, samt en bekräftelse från ditt försäkringsbolag att du är försäkrad i Ryssland. På intyget måste det framgå att du är försäkrad i just Ryssland, det räcker inte med att det står "hela världen". Kontakta Alexander Pavlov ([email protected]), ägare till en lokal resebyrå på Kamchatka, för att få tag på turistdokumentationen. Alexander pratar engelska och kan Kamtjatka.

Boende Hotell är dyrt och onödigt. Hyr en egen lägenhet. Kontakta engelsktalande Yelene på Kamchatka Visitor Centre (www.welcomekamchatka.ru). Yelena kan också hjälpa till med visum-frågor.

Gas Köpcentret Chamsa. Ta buss 104 från antingen Petropavlovsk eller Yelizovo, säg åt chauffören att du vill gå av vid Chamsa så kommer han säga till när du är framme. Chaufförerna är otroligt hjälpsamma.

Skidort Moroznaya nära staden Yelizovo och flygplatsen har femhundra fallhöjdsmeter och fyra liftar. Bra skidåkning med fina turmöjligheter i närområdet. Ta taxi dit, kostar runt 250 rubel (ca 50 kr) från Yelizovo.

Heliski För att verkligen få ut maximalt av skidåkning på Kamchatka behöver man en helikopter. Kolla in www.vertikalny-mir.com för mer information.

Priser Kamtjatkas McDonalds är Makkam Fast Food. En meny kostar 180 rubel, knappt 40 kr. Lokalbuss kostar runt 20-40 rubel beroende på avståndet (20 rubel under 10km).

Tolbatjik Vår resa in till Tolbatjik var special-special. Priset började på 20 000 rubel för att sluta på nära det dubbla – 38 000 rubel. Från Yelisovo åkte vi nio timmar mini-buss till Esso varifrån vi flög 45 minuter helikopter in till Tolbatjik.

Ät På "Coffee Time" vid busstationen i Yelizovo. Bra mat till billig peng.

Räddingshelikoptern.  

Räddingshelikoptern.
 

Oscar Hübinette och bergen i närheten av Petropavlovsk-Kamchatsky

Oscar Hübinette och bergen i närheten av Petropavlovsk-Kamchatsky

Tältet placerat på lagom avstånd från Tolbatjiks utbrott.

Tältet placerat på lagom avstånd från Tolbatjiks utbrott.

Oscar Hübinette njuter av kvällsskidåkning med Tolbatjiks röda vulkanplym i horisonten.  

Oscar Hübinette njuter av kvällsskidåkning med Tolbatjiks röda vulkanplym i horisonten.
 

Se upp så det inte faller några lavastenar på huvudet. Oscar Hübinette har vågat sig nära Tolbatjiks utbrottskrater.  

Se upp så det inte faller några lavastenar på huvudet. Oscar Hübinette har vågat sig nära Tolbatjiks utbrottskrater.
 

ARTICLE CREATORS
Photographer
Adventure & Expeditions, Skiing
Fredrik Schenholm is an award winning adventure photographer and an educated geologist. He does commercial and editorial work as well as teaching photography.
read more
Writer
Skiing
Frilansskribenten Anders Wingqvist skriver artiklar om sitt brinnande intresse alpin skidåkning. Wingsqvist arbetar oftast med resereportage från skidorter eller fina bergsmiljöer och även med personporträtt, nyheter och krönikor.
read more
LATEST
MOST LIKED